Årlig uppföljning av SAM är arbetsgivarens kontroll av att det systematiska arbetsmiljöarbetet följer reglerna och fungerar i praktiken. Den ska göras varje år enligt 14 § i AFS 2023:1. Vid tio eller fler arbetstagare ska resultatet dokumenteras skriftligt. Upptäckta brister ska leda till förbättringar.
Det räcker alltså inte att bocka av att dokument finns. Uppföljningen behöver visa om risker upptäcks i tid, om åtgärder genomförs och om ansvariga har rätt förutsättningar. Här får arbetsgivare, chefer och skyddsombud en praktisk checklista att anpassa till den egna verksamheten.
Granskad den 23 september 2026 mot Arbetsmiljöverkets AFS 2023:1, särskilt 6 och 11–15 §§.
Checklista för årlig uppföljning av SAM
Utgå från hela SAM-cykeln: undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera. Frågorna nedan är ett praktiskt stöd, inte en föreskriven blankett. Bedöm både hur arbetet organiseras och vilket resultat det ger.
1. Policy, rutiner och ansvar
Kontrollera att arbetsmiljöpolicyn är aktuell och känd. Är uppgifter fördelade till personer som har kunskap, befogenheter och resurser? Har nya chefer och arbetsledare fått introduktion? Är det tydligt när en fråga ska lyftas vidare?
Be någon beskriva hur en rutin används i vardagen. En rutin kan vara välskriven men ändå svår att hitta eller omöjlig att följa med den tid och bemanning som finns.
2. Arbetstagarnas och skyddsombudens medverkan
Arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att medverka i SAM. Bedöm om den möjligheten fungerar: finns forum där erfarenheter tas till vara, och kommer synpunkter in i tid inför förändringar? Notera hinder som tidsbrist, otydliga kontaktvägar eller bristande återkoppling.
3. Undersökningar och riskbedömningar
Gå igenom återkommande undersökningar och bedömningar inför planerade förändringar. Jämför dokumenten med verkligheten. Har nya maskiner, lokaler, arbetstider, bemanningsformer eller organisatoriska förändringar fångats upp?
Riskbedömningar ska alltid vara skriftliga, även i små verksamheter. Kontrollera att de visar vilka riskerna är och om de är allvarliga. En genomförd skyddsrond säger inte ensam om alla relevanta risker har bedömts.
4. Ohälsa, olycksfall och tillbud
Kontrollera att orsaker till arbetsrelaterad ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud har utretts. Se även över övrig tillbudsrapportering som underlag för förbättringar. Titta efter mönster: återkommer liknande händelser, eller finns samma risk på flera arbetsställen?
Följ kedjan från rapport till beslut och genomförd åtgärd. Saknas återkoppling kan medarbetarna tappa förtroendet för rapporteringen, även när åtgärder faktiskt har gjorts.
5. Handlingsplaner och åtgärdernas effekt
Gå igenom öppna punkter. Varför är vissa försenade? Är ansvarig person och slutdatum tydliga? Kontrollera också om avslutade åtgärder har fått avsedd effekt. En punkt bör inte bedömas som löst enbart för att något har köpts in eller en instruktion har skickats ut.
Åtgärder ska genomföras omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. Det som inte åtgärdas direkt ska föras in i en skriftlig handlingsplan. Vänta därför inte till nästa års uppföljning med att hantera en upptäckt risk.
6. Kunskap och sakkunnigt stöd
Bedöm om den egna kompetensen räcker. När den inte gör det ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. Följ upp hur stödet har använts och om rekommendationer har hanterats.
Fråga också vad ansvariga behöver för att lyckas nästa år: introduktion, utbildning, mer tid, tydligare mandat eller stöd i en särskild riskfråga.
Genomför uppföljningen i sju steg
- Samla föregående uppföljning, handlingsplaner, riskbedömningar och sammanställningar av händelser.
- Planera hur berörda chefer, arbetstagare och skyddsombud kan bidra med erfarenheter och fakta.
- Bedöm varje del av SAM och notera vad bedömningen bygger på.
- Prioritera brister efter risk, inte efter hur lätta de är att åtgärda.
- Bestäm åtgärd, ansvarig och datum för varje kvarstående brist.
- Kommunicera resultatet och bestäm hur åtgärdernas effekt ska kontrolleras.
- Spara underlaget så att nästa uppföljning kan visa vad som har förbättrats.
Arbetsmiljöverkets exempel på årlig uppföljning (PDF) kan användas som stöd. Anpassa frågorna till verksamhetens risker och organisation.
Exempel: från konstaterad brist till uppföljning
Vid genomgången upptäcker ett mindre företag att introduktionsrutinen finns, men att två nya arbetsledare inte har fått genomgång av sina arbetsmiljöuppgifter. Att bara notera ”rutinen behöver bli bättre” ger inget tydligt nästa steg.
Ett mer användbart beslut anger vem som ordnar genomgången, när den ska ske och hur ansvarig chef kontrollerar att arbetsledarna har förstått uppgifterna och har förutsättningar att utföra dem. Nästa kontroll kan då handla om hur arbetssättet fungerar, inte bara om mötet blev av.
Vanliga frågor om årlig uppföljning av SAM
Måste små verksamheter också göra uppföljningen?
Ja. Kravet på årlig uppföljning gäller även när verksamheten har färre än tio arbetstagare. Gränsen på tio gäller kravet på skriftligt resultat av just uppföljningen. Även mindre verksamheter har nytta av att skriva ned beslut och förbättringar.
När på året ska uppföljningen göras?
Välj en återkommande tidpunkt som passar verksamhetsplaneringen. Resultatet behöver kunna påverka resurser och aktiviteter. En större förändring eller allvarlig händelse kan ge skäl att följa upp oftare än en gång per år.
Vem ansvarar och vilka ska medverka?
Arbetsgivaren ansvarar för uppföljningen. Arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att medverka. Planera deltagandet utifrån organisationen och se till att erfarenheter från olika delar av verksamheten kommer fram.
Fördjupa ert arbetsmiljöarbete
Läs vår guide om systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2023:1 eller gå till översikten om SAM för mer sammanhang.
Behöver ansvariga en gemensam grund? Läs om SAM-utbildning och arbetssätt. Utbildning kan hjälpa er att omsätta kunskapen i vardagen; arbetsgivarens ansvar för uppföljningen kvarstår.